”Vi är många som kommer att visa vårt missnöje genom att sjukskriva oss”, säger en anonym tågförare i Stockholm till Expressen idag (papperstidningen) apropå att Connex avskedar en stridbar Seko-klubbordförande.
Ursäkta, men missnöje med arbetsgivaren är faktiskt ingen sjukdom. Tågförarna får protestera hur mycket de vill. Och det finns ett ord för att vägra gå till jobbet. Strejk. Det har ingenting med sjukförsäkringen att göra.
Riksdagens inte längre så nya webbplats är fortfarande inte färdigbyggd. På den gamla gick det snabbt och enkelt att ta del av vad som sagts en debatt och hur partierna röstat genom att söka på nyckelord i kammarens protokoll. Så inte längre. I somras hette det från riksdagsinformationen att det kommer att gå att göra det tids nog. Nu, två och en halv vecka efter riksmötets öppnande, pryds webbplatsen av upplysningen att ”Vi kommer successivt att föra till de dokument som saknas och bygga ut sökmöjligheterna. Arbetet pågår och kommer att fortsätta under hösten.”
Vänta och se, alltså. Den 6 oktober kommer riksdagens IT-avdelning att fira 20-årsjubiliem. Det är väl ett bra datum att sikta på för att göra riksdagens arbete fullt tillgängligt på webben igen?
Det är bara att erkänna. Höstens mörka mornar och kvällar gör inga underverk för orken. Men det går att göra något åt det. Själv är jag helt såld på min ljusskärm. Sovrummet badar i ljus på morgonen när den tänds. Kostar mindre än en resa till solen och räcker längre.
Under statsministerns frågestund i riksdagen i eftermiddags slungade Göran Persson iväg en syrlig svada om ”högeralliansen”. Partierna vill regera tillsammans men kan till skillnad från regeringen och samarbetspartierna inte presentera en politik tillsammans, menade statsministern. Ganska vågat med tanke på alla turer som föregick budgetuppgörelsen. Och inte nog med det. Med tanke på hur de röd-gröna har fortsatt träta om den interna uppgörelsen om flyktingpolitiken har de till och med lyckats ha delade meningar om vad det betyder att vara eniga.
Det var några dagar sedan mitt förra inlägg. Det beror inte bara på hösttrötthet. Fritiden har gått åt till att färdigställa en broschyr om samvetsfångar på Kuba inför Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Broschyren från Fonden Kubas politiska fångar kan läsas här (pdf).
Orkansäsongen har gått hårt åt södra USA. När många spekulerar i om Katrina, Rita och de andra ovädren kan ha något att göra med växthuseffekten sveper en meteorolog in med den ultimata konspirationsteorin. USA Today skriver i en artikel att Scott Stevens som till vardags arbetar som meteorolog på KPVI-TV i Pocatello, Idaho, anser att den japanska maffian har lagt beslag på en hemlig elektromagnetisk generator som Sovjet ska ha utvecklat under kalla kriget för att generera och kontrollera stormar. Maffian använder den mot USA för att hämnas atombomben över Hiroshima. Dags att lägga till Code Red-varning på barometern kanske?
Häromdagen ställde jag frågan här om Lars Ohly gått ur Fidel Castros blågula fanclub Svensk-kubanska föreningen (SVEK). Nu ser jag att han har gjort det. Till Ekot i igår sa Ohly att han inte förnyat medlemskapet eftersom SVEK slaviskt följer det som den kubanska regimen säger. Grattis till den sena upptäckten!
Efter utträdet hoppas jag att Lars Ohly engagerar sig för den växande demokratirörelsen på Kuba. Där finns ju demokratiska vänstersocialister. Som tips kan jag nämna Consenso Progresista.
Flyktingpolitiken kom upp under höstens första frågestund i riksdagen under eftermiddagen. Sven Brus (kd) frågade migrationsminister Barbro Holmberg vad regeringens vägledande beslut från den 7 juli om att de svårast sjuka barnen ska beviljas uppehållstillstånd har gjort för skillnad. Tre av fem avvisas ju i alla fall.
Ministerns svar är talande:
- Den information jag har är att inget barn efter juli överhuvudtaget avvisats – som var apatiskt.
Det gäller att välja sina ord. Av regeringens beslut framgår att inga apatiska barn eller barn som har andra svåra sjukdomar ska avvisas.
Göteborgs-Posten skriver om 15-åriga Sabina Rasidova som svårt traumatiserad avvisades i tisdags tillsammans med sin familj. Barnläkaren Henry Ascher säger till samma tidning att hon är så uppenbart sjuk att hon kan dö av ångest. Det hjälpte inte.
Frågan kvarstår. Vad är det vägledande beslutet värt?
I dagens budgetdebatt i riksdagen sa finansminister Pär Nuder att han vet att det stundar ljusa tider för ekonomin och sysselsättningen. Han har nämligen pratat med Tommy Schiller på Öbergs färghus i Västerås och han ser att försäljningen till både privatpersoner och målare går allt bättre. Som Karin Pilsäter (fp) påpekade i debatten är det här en nudersk variant av Olof Palmes hänvisning till Ludvig Svenssons gardinfabrik i valrörelsen 1982. Tanken då var att ökad gardinförsäljning kunde förstås mot bakgrund av ökat byggande vilket var en indikator på att det gick bra för Sverige.
Inte undra på att Nuder väljer en annan bransch idag. Ludvig Svenssons gardinfabrik har flyttat tillverkning till Estland. Gardiner i jobbdebatten handlar numera om regeringens ”plusjobb”, att hänga upp gardiner hos äldre. Med sådana satsningar för att minska arbetslösheten ter det sig naturligt att försöka måla framtiden i ljusa kulörer à la färghuset i Västerås.
Det blir lättare och lättare att vara finansminister. I alla fall när det gäller att promenera med budgetpropositionen till riksdagen. Borta är den tunga luntan. Väck är nu även cd-romskivan. Nyss gick Pär Nuder Drottninggatan fram till Riksdagshuset med ett litet USB-minne i ett snöre runt halsen…
Nu är jag tillbaka i Sverige efter några dagars valrörelsebevakning i Berlin. Det är en stad som bär på många minnen från öst-tiden. (Jag kan verkligen rekommendera Mauermuseum för dem som inte varit där).
Här hemma ser jag att Lars Ohly har besökt partiets Uddevalla-avdelning i helgen för att bemöta kritik därifrån om bland annat hans bekännelse till kommunismen. Hur någon kan fortsätta kalla sig för kommunist trots allt elände den orsakat blir om möjligt ännu svårare att förstå när historien kommer så nära som vid ett besök i Berlin.
Ohly medger att det är ett problem att folk förknippar k-ordet med elände och förtryck. Han säger till och med att han kan fundera på att inte använda det när han pratar med folk. Se där ett sätt att undvika kärnfrågan. Problemet är ju inte kommunikation, utan fakta. Kommunismen har de facto lett till elände och förtryck där den har praktiserats och där den fortsätter att praktiseras av regeringar i världen.
Så hur trovärdig är egentligen Lars Ohly? Har han till exempel gått ur Fidel Castros svenska fanclub, Svensk-kubanska föreningen?
Det tyska valresultatet blev precis så komplicerat som opinionsmätningarna antydde. Jag har ingen aning om vilket av de olika koalitionsalternativen som är mest troligt och därför inte heller vem som till slut blir kansler. Men snart måste valrörelsens många låsningar släppa. En sak är i alla fall så gott som säker. Det blir en majoritetskoalition. Den svenska traditionen med minoritetsregeringar ger tyskarna inte mycket för. Det borde vi inte göra i Sverige heller.
Nu ringer kyrkklockorna över ett soligt Berlin. Det får mig att tänka på att det hålls val i Svenska kyrkan idag. Det borde vara en inomkyrklig angelägenhet så som det är i andra samfund, men istället är valet partipolitiserat ända upp till kyrkovalven. Det får märkliga konsekvenser. För ett tag sedan skrev Kyrkans Tidning om att fyra moderater i Jönköping riskerar uteslutning ur partiet eftersom de ställer upp i kyrkovalet för en icke-partipolitisk lista. Snacka om att sätta valfriheten ur spel.
Junge Union, tyska kristdemokraternas ungdomsförbund, verkar ha problem med jämställdheten. På annat sätt kan jag inte tolka det här vykortet från deras Berlin-Mitteavdelning som jag fick igår. ”I vår mitt (vårt centrum) finns det fortfarande plats!” Det lär knappast locka många unga tjejer att engagera sig politiskt i JU…
I folkvimlet vid die Linkes valmöte stötte jag på två personer med ett plakat som det stod ”Voodoo for Peace” på. De sålde voodoo-dockor av Angela Merkel för tio euro styck. Det där med ”for Peace” kunde de inte riktligt förklara för mig, men det framgick att de inte direkt gillar CDU:s politik. CSU-ledaren Edmund Stoiber ska också bli voodoo-docka förresten, liksom George W Bush. Honom kan de ju inte vara utan.
Voodoo for Peace-människorna kände sig nog riktigt hemma igår bland die Linke-sympatisörerna. Det såg ut att finnas en och annan där som skulle vilja sätta en nål i Merkel. Hur många dockor som såldes har jag däremot ingen aning om.
Lite tidigare i går kväll, närmare Alexanderplats, i skuggan av Palats de Republik där östtyska parlamentet huserade då det begav sig, höll Schröders före detta finansminister Oskar Lafontaine valmöte. Att de tillhört samma parti kan man knappt tro när man hör honom. Som en av toppkandidaterna i det nya vänsterparitet die Linke, som egentligen är en valallians mellan de före detta östtyska kommunisterna och avhoppare från SPD, sågar han socialdemokraterna vid fotknölarna. Besparingar? Icke! Reformer? Nej, nej! Om bara skatterna var som i Sverige och Danmark skulle allt vara bra sade Lafontaine. Vad ”nyliberala reformer” leder till för samhälle kan man se i New Orleans, fortsatte han med värsta högljudda populismretorik.
Det är inte tu tal om att partiets budskap går hem hos en del. Stämmer opinionsmätningarna kan det kanske få så mycket som sju-åtta procent i valet imorgon. Men inget av de andra partierna vill ta med det i en koalition. Anledningen är enkel. Det har inga bra svar på Tysklands problem. ”Ingenting är så starkt som en idé vars tid har kommit”, står det på valaffischer med Lafontaine. Men hans idéer har passerat bäst före-datum för länge sedan.
Den tyska valspurten märks tydligt här i Berlin. Gerhard Schröder fyllde hela Gendarmenmarkt i går kväll, där SPD höll valmöte - eller valfest som det stod på affischerna. Bland röda ballonger, öltält, halvmeter-wurstar och storbildsskärmar trängdes socialdemokrater och nyfikna som trotsat regnet för att höra kanslern tala. Han fick hjälp av Günter Grass och partiledaren Franz Müntefering som värmde upp folkmassan. Och visst, Schröder är en utmärkt talare, slipad och karismatisk. Han gestikulerade och talade så rösten knappt höll. Men trots att oppositionen inte gjort någon lysande valrörelse och opinionsmätningarna pekar på en oviss utgång (flera tänkbara koalitioner ter sig ungefär lika sannolika), talar mycket för att detta är hans sista valspurt. ”Om ni vill ha Schröder som förbundskansler måste ni rösta på SPD”, uppmanade han folksamlingen på torget och betonade det alla vet: Fler föredrar honom framför Angela Merkel som förbundskansler, men de är samtidigt trötta på socialdemokraterna. Det talar inte för fortsatt röd-grönt styre.
Birgitta Ohlsson (fp) sammanfattade frågan bäst som en av de sista talarna i riksdagens debatt om flyktingamnesti. ”Det handlar om humanism, inte om höger och vänster.” Men trots många kloka och känsloladdade inlägg under den över sex timmar långa debatten blev beslutet i den frågan det befarade. Det blir ingen nystart i asylprocessen genom amnesti. Riskdagen sade nej med röstsiffrorna 172 mot 134. Fem ledamöter lade ned sina röster och 38 var frånvarande. Det gråkalla och blåsiga Stockholmsvädret känns som en mycket passande inramning efter det beslutet. Men något värmer det i alla fall att Utlänningsnämnden äntligen kommer att ersättas av migrationsdomstolar nästa år.
Riksdagen ajournerades inför migrationsminister Barbro Holmbergs anförande i asyldebatten så att åhörarläktaren kunde utrymmas. Ett tiotal personer hade dessförinnan sjungit en nidvisa och kastat ner papper i kammaren. Talmannen gjorde i det läget helt rätt, åhörarläktaren är ingen fotbollsläktare. Efter ministerns anförande släpptes åhörarna in igen.
Som tur är hör sådana här incidenter inte till det vanliga. Mot bakgrund av att det inte saknas röster för att begränsa tillträdet till Riksdagshuset av säkerhetsskäl hoppas jag att ingen tar det som hänt till intäkt för att åhörarläktaren bör vara tom oftare. Öppenheten är värd att slå vakt om.
Republikanska Föreningens nya ordförande, den socialdemokratiska riksdagsledamoten Hillevi Larsson, stod upp i riksdagens plenisal idag när kungssången spelades och kungen förklarade riksmötet öppnat. Carl XVI Gustaf sitter säker på tronen.
Europaparlamentet har fått en ny webbplats. Det är inte en dag för tidigt. Den gamla var lika överskådlig som Daidalos labyrint. Talmannen Josep Borrell Fontelles säger att målet för den nya webbplatsen är att dokumenten skall vara ”tillgängliga i dubbel bemärkelse, dvs. både åtkomliga och begripliga”. Det går framåt...
I morgon är det dags för riksmötets öppnande. När Göran Persson läser upp regeringsförklaringen gör han det som statsminister i en regering som har det svårt med samarbetspartierna och utmanas av dels en samspelt borgerlighet, dels nykomlingen Feministiskt initiativ. Vad gör Persson i det läget? Tja, varför inte värva en eller flera av Fi-avhopparna? Tänk om han skulle lyckas få med Ebba Witt Brattström i regeringen. Med henne som jämställdhetsminister istället för Jens Orback skulle Schyman & Co få problem.
Fi beslutade under årsmötet i helgen att ingen borde ha längre än 15 minuter till alla viktiga samhällsfunktioner. Ursäkta, men är inte poängen med feminismen att frigöra kvinnorna från hemmets fyra väggar?
Om en vecka är det dags för ännu ett partipolitiserat val till Svenska kyrkan. Socialdemokraterna får hjälp av LO som driver kampanj för att få medlemmarna att rösta på partiet. Att det handlar om inomkyrkliga frågor spelar ingen roll. Facket gör anspråk på att veta sina medlemmars bästa ändå.
Statliga AB Svenska Spel marknadsför sig i helsidesannonser i dagspressen som ett sunt alternativ i en otäck bransch. Man kan tycka att de borde använda pengarna till något bättre, till exempel insatser mot spelberoende. Bolagets dominerande ställning säkerställs ju genom den hårda regleringen av vilka aktörer som får finnas på den svenska spelmarknaden. Men mycket vill ha mer. I en av annonserna frågas om vi har ”den nätpoker vi förtjänar?”. Om bara Svenska Spel fick tillstånd att bedriva nätpoker på sitt alldeles egna säkra och ansvarsfulla sätt så skulle allt bli så mycket bättre, låter man förstå. På onsdagen meddelade spelminister Bosse Ringholm lägligt att ”svenska aktörer måste ges samma möjligheter som de utländska att bedriva till exempel poker på nätet.” Räkna alltså med att Svenska Spel får som de vill när regeringen inom kort fattar beslut i frågan. Sedan kommer annonsmiljonerna att börja rulla för att få så många som möjligt att spela ”ansvarsfull” nätpoker. En särskilt ansvarsfull sida av detta alternativ är att spelarna får tillbaka mindre av sina insatser än hos privata aktörer på internet. Har vi den spelpolitik vi förtjänar?
Liberala Ungdomsförbundet driver höstkampanj om att skolan måste bli bättre eftersom kunskapskraven har tonats ned och kvaliteten sänkts. Resultatet märks i den här uppmaningen på webbplatsen:
”Gå med i Liberala ungdomsförbundet idag och hjälp till att göra Göran Persson arbetslöshet.”
Vad driver en brittisk självmordsbombare? Många frågar sig det efter att ha sett eller hört talas om videon med en av London-bombarna, Mohammad Sidique Khan, som visades i al-Jazira i torsdags.
En intressant och skrämmande inblick i de radikala islamisternas tankevärld ges i en intervju gjord av journalisten Aatish Taeser i tidskriften Prospect. När den nederländska liberala parlamentarikern och författaren Ayaan Hirsi Ali tog emot folkpartiets demokratipris i måndags citerade hon flitigt ur artikeln.
Taeser intervjuar Hassan Butt, en 25-åring britt i Manchester med pakistanskt påbrå som gått från ett stökigt liv till att bli en hängiven radikal islamist som rekryterat muslimer till striderna i Afghanistan och prisar självmordsbombare. Intervjun som gjordes förra året går att läsa här.
”Idag får långt ifrån alla ut 80 procent av sin lön vid arbetslöshet. Det är en oroande utveckling. Inga arbetslösa ska tvingas acceptera underbetalda jobb…”
Partistyrelsens förslag till riktlinjer för den socialdemokratiska partikongressen 2005.
” …vi talar hellre om rätten till en rimlig försörjning än om full sysselsättning. Vi strävar efter att frigöra trygghetssystemen från den hårda kopplingen till lönearbetet.”
Ur Vi vill, miljöpartiets kortversion av partiprogrammet.
- Det är mycket bra att Fredrik Reinfeldt säger att det finns en skiljelinje här, för det är rätt. Det finns fel jobb.
Lars Ohly i riksdagens partiledardebatt 15 juni.
