…som jag går förbi på väg till jobbet på mornarna har stängts av för säsongen – en försmak av den där speciella tystnaden och tillknäpptheten som hör det kalla halvåret till. Jag är inte riktigt redo för det ännu och flyr därför till Côte d'Azur en vecka. Au revoir!
Det värsta med kärnvapen är att de han hamna i händerna på oberäkneliga förtryckarstater. Nordkorea är så opålitligt att det inte ens går att ta Pyongyang på orden när regimen säger att den genomfört en lyckad provsprängning av en kärnladdning. Vad ska man då tro om det blir skarpt läge och Kim Jong-Il försäkrar att han inte kommer att spränga någon bomb?
Nobels frihetspris skulle man kunna kalla årets pris för fred och i litteratur.
Orhan Pamuk är en intellektuell som till skillnad från flera andra uppburna författare aldrig har irrat in på politiska bakgator utan tvärtom konsekvent stått för liberala värderingar och för det blivit kritiserad av nationalistiska krafter i sitt hemland. Den bangladeshiska ekonomen Muhammad Yunus och hans verk Grameen Bank belönas för idén om att ge mikrokrediter till fattiga människor som inte varit välkomna hos vanliga banker. Kort sagt, pris som sätter innebörden av demokrati och marknadsekonomi i fokus – och utan det ingen frihet.
Maria Borelius har blivit utsedd till minister för att driva handelsfrågor, men hon får bara svara på frågor om sin vandel. Det går inte att göra ett bra jobb under de förutsättningarna. Hur länge kan hon sitta hon kvar? Hur länge vill hon sitta kvar?
Med tanke på detta kan man undra om någon tidigare kulturminister gjort mer än Cecilia Stegö Chilò för att få folk att betala betala tv-licens…
...har fått en ny partisekreterare med tydlig socialliberal kompass. Valet av Erik Ullenhag visar att Lars Leijonborg har lite hum om vad folkpartisterna kräver efter valtillbakagången. Själv tänker han dock sitta kvar som partiledare länge än sa han i partiledardebatten i riksdagen häromdagen: ”Och så länge jag är ordförande i Folkpartiet – och som det känns nu kommer det att vara åtskilliga år än”.
